The Corpse Washer, av Sinan Antoon

"If death is a postman then I am one of those who recieve his letters every day. I am the one who takes them out carefully from their bloodied and torn envelopes. I am the one who washes them, who removes the stamps of death and dries and perfumes them, mumbling what I don't really believe in."

Jawwad är född och uppvuxen i en traditionell shiitisk familj. Hans far, liksom hans farfar och farfarsfar, har alla arbetat i familjens mghaysil, "tvätteriet", platsen där man tar emot de dödas kroppar för att utföra den rituella reningsceremonin. Jawwad förväntas ta över efter sin far och blir redan i unga år introducerad i yrket. Han själv har helt andra önskemål. Jawwad vill hedra livet, inte döden, han vill staka ut sin egen väg, inte följa i sin fars fotspår. Tvärt emot familjens önskan satsar han på sin konst och börjar under slutet av 1980-talet på konsthögskolan i Bagdad för att utbilda sig till skulptör.

Livet vill annorlunda. Saddam Husseins diktatur och 1990-talets sanktioner förstör hela den socioekonomiska samhällsstrukturen i Irak. USAs invasion och det sekteristiska våld som följer gör att det inte längre är möjligt att leva som konstnär och Jawwad ser sig motvilligt återvända till familjens mghaysil. Det finns ingen utväg, han måste försörja både sig själv och sin mor nu när hans far inte längre är i livet och dessutom finns det hur många döda kroppar som helst i våldets spår.

I cannot wake up from this endless nightmare of wakefulness. Some people go to work behind a desk on which papers are piled. Others operate machinery all day. My desk is the bench of death. The Angel of Death is working overtime, as if hoping for a promotion, perhaps to become a god. I walk down the street and look at people's faces and think Who among them will end up on the bench next for me to wash?

Den katastrofala situationen i landet gör att de döda kropparna som kommer in inte längre har några ID-handlingar eller ens några namn. Istället börjar Jawwad skriva ner dödsorsakerna som någon slags identifikation: a bullet in the forhead, strangulation marks around the neck, knife stabs in the back, mutilation by electric drill, headless body, fragmentation caused by suicide bomb. Nothing could erase the faces. My memory became a notebook for the faces of the dead.

Döden är naturligtvis hela tiden närvarande i romanen, men inte som huvudperson, eller ens som bärande tema utan ibland i bakgrunden, ibland i förgrunden. Det finns ingen skarp gräns mellan livet och döden, det är som om tvätteriet är en slags gråzon där de döda kropparna (ibland bara delar av kroppar) hanteras lika försiktigt och respektfullt av Jawwad och han unge assistent som om de levde.

The Corpse Washer är en av de vackraste böcker jag läst på väldigt länge. Det ligger en enkelhet över berättelsen, en sorg över orden och naturligtvis en sorg över att det liv Jawwad önskade inte blev möjligt att förverkliga. Alla val han gör verkar ändå leda tillbaka till familjens mghaysil, tillbaka till de döda kropparna. Tillbaka till granatäppelträdet som ensamt står i tvätteriets trädgård, trädet som vattnas av vattnet de döda kropparna renats med. Jawwad och granatäppelträdet, båda lever de med hjälp av döden.

På arabiska:

سنان أنطون , وحدها شجرة الرمان

East winds, west winds, av Mahdi Issa Al-Saqr

Sent en kväll anländer Mohammed till sin nya arbetsplats, ett tältläger vid kanten av ett ökenområde utanför Basra där ett brittiskt företag borrar efter olja. Han har fått anställning som tolk åt Mr Fox, chefen för området. Redan i ett tidigt skede märker man att Mohammed på något sätt skiljer ut sig i mängden av arbetarna i tältlägret. Han är tillbakadragen, ägnar sig åt sina böcker i stället för att dricka arrak på kvällarna, iakttar sin omgivning, antecknar och skriver på sin roman, något som de andra arbetarna misstänksamt och nyfiket betraktar. Omgivningen är brutal, arbetsförhållandena vidriga, arbetarnas boende under all kritik medan företagets brittiska och irakiska chefer bor en bit bort, under palmbladens skuggor vid flodbanken. Mohammed observerar allt, smått som stort, smutsen, hundarna, fukten, hettan och så Mr Fox, tidigare polis i det brittiska styrda Palestina, nu en sadistisk och paranoid chef som brutalt ser till att han får sin vilja igenom. Mohammed observerar Mr Fox på samma sätt som han observerar sina rumskamrater, eller snarare tältkamrater, lugnt och sansat, återhållsamt, fundersamt. Den store tjocke Abu Jabbar vars säng gnisslar och kvider under tygnden, Abu Jabbar som i största hemlighet förser Mr Fox med information, i utbyte mot en flaska whisky då och då. Hussein, aktiv i fackföreningen och i att försöka förmå Mohammed att skriva politiska pamfletter i stället för en roman. Slutligen Istifan, som tragiskt omkommer i en arbetsolycka som inte borde fått inträffa.

Den här romanen är inte bara intressant i sin berättelse utan också i dess form. Den första delen utspelar sig i tältlägret, bland arbetarna och det är Mohammeds skrivande som för berättelsen framåt. I den andra delen tar en annan röst vid och vi befinner oss i området där de brittiska cheferna och de irakiska tjänstemännen lever, i små trädgårdar, på tennisbanan, i poolen och baren. Rösten är Husams, en ung irakisk ingenjör som just återvänt från sina studier i England. Precis som Mohammed iakttar också Husam men fokus ligger på honom själv och hans mer eller mindre hemliga förhållande med Maureen som i sin tur är gift men försummad av sin make. Husam kan tyckas befinna sig i en bra och trygg position men det blir allt tydligare hur makt och hierarkier också påverkar honom, liksom det påverkar Mohammed.

Det finns många skönlitterära skildringar av kolonialism, men East winds, west winds är en annorlunda läsning. Det berättartekniska är spännande, att få beskrivningarna av personer, miljöer och händelser ur två olika perspektiv, först ur Mohammeds ögon och sedan ur Husams, det ger en slags krydda åt berättelsen som annars är nästan lite väl lågmäld och subtil. Det är som två skilda romaner sammanvävda till en enda. Personerna man möter i den andra delen är redan bekanta, men beskrivs på ett nytt sätt och det kan ge riktiga aha-upplevelser. Mr Fox blir på ett sätt mindre tyrannlik men mer en katastrof för sig själv och det känns nästan som en hämnd! "Ha! Där fick han!" Det är ingen lätt bok att läsa det här, den kräver en stor del koncentration och den kräver tid och eftertanke, men kanske är det just därför intrycket blir så starkt och det är definitivt en berättelse att bära med sig, långt efter att sista sidan är läst.

Mahdi Issa Al-Saqr föddes 1930 i Basra och var en av litteraturens pionjärer i Irak under 1900-talet. Han arbetade själv som tolk för Basra Petroleum Company och därför kan man se East winds, west winds också som en roman med självbiografiska tecken.

The american granddaughter, av Inaam Kachachi /

Femton år efter att Zeina emigrerat från Bagdad till USA återvänder hon till ett krigshärjat land, anställd som tolk åt den amerikanska armén. Hemkomsten, om man nu kan kalla det hemkomst, blir allt annat än friktionsfritt och hennes dubbla lojaliteter blir ganska snart uppenbara. Den enda släkting hon har kvar i Irak är hennes mormor, en mycket traditionell och envis kvinna som nästan ryggar tillbaka inför ett barnbarn som är involverat i ockupationsarmén. Zeina är helt klart en förrädare i hennes ögon, en förrädare som med alla medel måste fås att återvända till sitt ursprung. Genom sin mormor kommer Zeina i kontakt med två "bröder" hon inte visste att hon hade, varav den ene, Muhaymen, är medlem i den militanta Mahdi armén. Situationen för Zeina blir ännu mer komplicerad då hon förälskar sig i Muhaymen och försöker dölja det uppdrag hon har i Irak.

The american granddaughter var en av de nominerade titlarna till IPAF 2009/2010 och jag har väntat ganska ivrigt på den engelska översättningen. Men jag är inte helt "såld", åtminstone i början kändes berättelsen inte helt trovärdig och jag blev nästan lite besviken. Att få arbete som tolk och bl a ha uppdrag att översätta militära dokument utan att ha någon tidigare erfarenhet känns lite krystat. Likaså hennes försök att ljuga om sin arbetsgivare för de irakier hon har kontakt med och samtidigt lura sin chef om sina besök hos sin mormor, det blir nästan lite banalt. Men om man bortser från detta och en del annat så är det ändå en läsvärd bok och det dilemma Zeina står inför är reellt. Hon ser sig som amerikan, tror verkligen på USAs mission i Irak och kan inte se, åtminstone inte till en början, att missionen kan ifrågasättas. När hon sista gången träffar Muhaymen har ändå ett frö såtts och hon tvivlar.

Muhaymen was attuned to my pain. He could read me, and he showed no mercy.
'Why did you come?'
'We rid you of Saddam.'
I knew it was a cliché. I heard myself, and I sounded like a Fox News reporter. The writer would certainly edit this out. Muhaymen came back with a slightly more original line,
'You drove King Kong out of the city and claimed the whole of Iraq in return.'

Inaam Kachachi är född i Bagdad (1952) men bor för närvarande i Frankrike. Hon är journalist och korrespondent i Paris för tidningen al-Sharq al-Awsat. Förutom två romaner och ett par fack-böcker har hon gjort en dokumentärfilm om Nazihah al-Dulaymi, arabvärldens första kvinnliga minister(1959).

The madman of freedom square, av Hassan Blasim

Jag måste "saxa" från bokens baksida för där beskrivs innehållet så träffande som bara går! Suveränt! Liksom berättelserna i sig själva.

"Blending allegory with historical realism and subverting readers' expectations in an unflinching comedy of the macabre, these stories manage to be both phantasmagoric and shockingly real, light in touch yet steeped in personal nightmare. For all their despair and darkness, though, what lingers more than the haunting images of war, or the insanity ot those who would benefit from it, is the spirit of defiance, the indefatigable courage of those few characters keeping faith with what remanis of  human intelligence".

Hassan Blasim är både filmare och författare, född i Bagdad men kom som flykting till Finland 2004, där han sedan bl a gjort en del kortfilmer för Yle. Hans novellsamling är nominerad för flera litterära priser, bl a Independent Foreign Fiction prize 2010.

På Spoken ink kan man både lyssna på utdrag och köpa och ladda ner fler av novellerna som ljudfiler.
http://www.spokenink.co.uk/catalog?search=blasim
Man kan också få låna boken från mig!