#lap2pal : Children's Cultural Center, Nablus

Children's Cultural Center är egentligen ett gammalt stall som renoverats och gjorts om till ett kulturcentum för barn, med hjälp av pengar från Sida. Man arbetar med flera olika program inom konst, musik, dans, teater och så finns ett litet bibliotek där man aktivt arbetar med läsfrämjande arbete. Alltifrån grupper av mammor med små barn till äldre barn som läser själva och unga vuxna. Alla som blir medlemmar i centret måste börja med att delta i något av läsprogrammen innan de får börja i andra kulturaktiviteter.

Biblioteket anordnar många olika projekt. Författare vars böcker barnen har läst kan intervjuas via Skype och barnen uppmuntras skriva egna berättelser som man därefter också försöker få publicerade. Varje år anordnas en engelsk läsmånad då biblioteket får låna en slags deposition med engelsk litteratur från British Council och i en slags lästävling premieras de barn som läst flest böcker under projektmånaden. 

Det här med böckerna då? Är det möjligt för centret att köpa in litteratur från andra arabiskspråkiga länder? Hur ser beståndet egentligen ut? 

Sedan 15 år tillbaka (sedan andra intifadan) har det inte varit möjligt att få in böcker från Libanon, Syrien osv. Ca 90% av beståndet är översättningar från andra språk. För att köpa nya böcker är de hänvisade till mindre bokmässor på Västbanken och andra barnböcker än de som publiceras av Tamerinstitutet är svårt att hitta. Ett annat förlag som jag såg representerat i biblioteket var det palestinska förlaget Maktabat Kull Shay i Haifa (Israel), som visserligen har en aktiv utgivning men vars böcker inte kan jämföras med det som t ex ges ut i Libanon eller Jordanien. 

Så i stort sett ett nästan deprimerande besök när det gäller ett biblioteks barnboksbestånd. Det positiva är ändå det arbete som görs för barnen när det gäller uppmuntran till att utöva kultur på olika sätt. En annan sak, böckerna får inte lånas hem. Man är noga med att försöka behålla böckerna i ett gott skick och med tanke på hur svårt de har att köpa in nya böcker är det kanske inte  konstigt. 

Just i dag var en mindre bokmässa på gång utanför Nablus stadsbibliotek. Tamerinstitutet var representerat där, men det som var mest intressant var att det så tydligt syntes vad Mahmoud Muna pratade om igår, när det gäller piratkopior. En av de titlar vi sett i bokhandeln, en roman av Ibrahim Nasrallah, fanns på den här lilla mässan i en tydlig piratkopia, den såg billig ut, pappret var snedskuret, omslagets färger suddiga, texten något sned. 

Förutom besöket på kulturcentret har vi promenerat runt i Nablus gamla stad, ätit den lokala delikatessen knaafe, köpt tvål från Nablus tvålfabrik, fått höra om motståndet mot Israels ockupation under den andra intifadan, sett gamla stadsdelar i ruiner och under restaurering, betraktat alla monument efter martyrer och mycket mer. 

Resan tillbaka till Ramallah blev en upplevelse i sig. Eftersom vi bara var västerlänningar i minibussen, förutom vår goda vän som visat oss Nablus, så tog chauffören en väg som han annars inte skulle kunna ta. Strax innan Ramallah finns där en vägspärr som inga palestinier egentligen får komma igenom. Chauffören instruerade oss att om vi blev stoppade så skulle vi säga att vi var diplomater, på  väg att hämta vår packning på ett hotell i Ramallah för att sedan åka till flygplatsen i Tel Aviv. Vår vän från Nablus var vår guide. Hur vi skulle förklara att vi alla var från olika länder tänkte vi inte på, vi var fullt upptagna med att försöka komma ihåg vilket hotell vi skulle säga att vi bodde på. Vi var trötta och svettiga. Väl framme vid vägspärren hinner vi knappt igenom förrän vi ser att en av soldaterna ger oss ett tecken att stanna. Men i stället gasar chauffören på för fullt och nästan tjuter av skratt! Han är helt exalterad! Han tjänade en halvtimme på inte ta den smala, krokiga omvägen han borde tagit, men jag tror också det kändes som en liten seger att ha kört igenom utan att stanna.